*Gastar*

På årets lajv har vi ett konstant hot kallad “Gastarna”. Dessa odöda plågar Ondveden och alla är välkomna att under lajvet komma till oss och spela gast, hjälp oss att visa att Ondveden verkligen är hemsökt! 

Ondvedens gastar är odöda men de är inte zombier. De kännetecknas av svartfläckigt smink och svarta händer.  Där de rör vid de levande sprids svärtan kallat gastsot eller gaströta. Varje levande som blir vidrörd av en gast får -1 KP permanent skada (Detta kan bara hända en gång per möte med en gast så har en rört vid dig så försök backa ur scenen eller fly.) 

Spelar du gast så tänk på att dom inte ska slå till med sina händer utan rör bara lätt på /nära axel eller arm, håll inte fast någon, och säg i din bästa gast-röst: RUTTNA. 

Gastarna kan röra sig snabbt och kraftfullt när de vill. De enda ord de får ur sig är “Vår, vår”, “Ur mossan vi stiger”, “Förgöra det varma blodet” eller bara väser plågat och argt.

Ondvedens gastar kan tillfälligt ta skada av att bli slagna på med vapen – men ganska snart kommer de att stiga ur mossan igen. Endast lyktornas sken, magi och religiösa symboler kan hålla dem på avstånd. 

Vissa gastar använder vapen men i huvudsak är det deras svärtade händer som tillfogar de levande skada. 

Om du spelar gast rekommenderas en av tre följande strategier:

• Göm er på lämplig plats i skogen (där ni tror/vet att äventyrare drar fram). Göm er bakom stenar eller tjocka träd och vänta. När de levande kommer i närheten – visa er och  jaga dem ur skogen. Ju mer skrämseleffekt desto bättre. Ondvedens gastar är läskiga.

• Rör er längs lyktleden och längs läger skyddade av lyktor. Låt de levande veta att ni finns där. Väs och klös och var farliga. Om ni kan ta er till en lykta längs lyktleden och hålla er kring den i tio minuter utan att på något sätt bli störda eller jagade ifrån den så får ni släcka lyktan. När lyktan är släckt kan ni sedan inta detta område och på så sätt skära av de dödligas viktiga länk.

• Häng kring och försök (utan att lyckas) attackera den viktiga, centrala lanternan. De levande måste känna att den ständigt måste försvaras. Om den slocknar kan sedan alla andra lyktor släckas med lätthet.