Läran om änglar är mångfacetterad och ofta fläckad av att änglarna ses som gudarnas utsända – en fråga som dock är mer komplicerad än de flesta tror. Änglar är väsen av renaste Ordning, den sortens ordning som inte går att skriva utan ett stort O, vilket på många sätt gör dem till perfekta tjänare. De håller avtal, de följer sin kodex och de är, om man är tillräckligt vis, ganska förutsägbara. Det här är något som de flesta lärda vet, men som speciellt de religiösa bortser ifrån till förmån för sina egna, mer teologiskt kompatibla, teorier.

 

Änglarnas krafter varierar fritt beroende på vilken här de kommer från, men deras antal är kraftigt begränsade. De mest envetna angeologerna har hittat lite över sex dussin namn, och referenser som tyder på att det kan finnas upp till två tjog till. Vad gäller deras fysiologi är de i sin naturliga form könlösa, men de har en form för var och en av de mer talrika raserna, och somliga änglar med ett sinne för humor har tagit för vana att dyka upp för de rättrogna i form av en bevingad orch, så länge uppdraget inte skulle bli lidande av det.

 

Som det antytts till tidigare, tillhör änglar en av fyra olika härer, ledda av en Ärkeängel. Dessa härer är att se mer eller mindre som legoknektsförband som hyrs ut till högstbjudande, men vad änglarna vill ha varierar. Det kan vara alltifrån ett legendariskt svärd till ett löfte om att fostra en bondflicka som om hon vore ens egen dotter till lite mer esoteriska betalningar, när de rör sig bland gudomar. De flesta har bara råd att betala för en enda eller kanske ett par änglar, men de är alla kraftfulla krigare, visa, och näst intill odödliga, så det är en investering som är väl värd priset.

 

Om en ängel mot all förmodan skulle dö kan den dock återfödas. Efter en tid i vad som kallas Kören kommer den att återansluta sig till sin forna här, men dess personlighet kommer inte vara intakt. Den kommer att vara som ett blankt blad, där vänskaper och fiendeskaper är meningslösa. De enda änglar som verkligen har personligheter som de dödliga raserna förstår begreppet är de som fått tid att utveckla dem. Dock är det prestigefyllt att ha tjänat i Kören, då den i hemlighet är det styrande organet hos änglarna. När en ängels fysiska kropp dör får den nämligen ett antal insikter, som den sedan delar med de andra i Kören. Vilken ängel som helst, och vissa dödliga, kan komma förbi och lyssna på deras insikter och det är på denna information som Ärkeänglarna spelar sitt mycket avancerade spel.

 

Men vilka är då Ärkeänglarna? Det finns som sagt fyra härförare, samt en femte, Den Vakande. Många misstänker att han är den mest kraftfulle och visaste, mest för att han är den som håller de ’nyfödda’ inom Kören säker. Det bör också påpekas att inre stridigheter mellan härerna och Ärkeänglarna är i princip okända, och att alla som ingått avtal med änglarna är införstådda med att änglar inte skadar andra änglar som inte fallit, inte ens indirekt.

 

Den mest anlitade kören är Vindfurstinnans. Hon tjänas av ofamiterna, klipska, snabba änglar som ofta tar formen av alver eller skogsväsen. Dessa änglar är himmelska budbärare som kan resa flera mil på en dag. De mäktigaste sägs till och med ha kraften att kunna förflytta en armé på några timmar, något som gjort att många försökt hålla sig på hennes goda sida. Hennes symbol är ett bevingat timglas.

 

Även Den Väldige får ofta kontrakt. Denne mäktige Ärkeängel, tjänad av keruberna, tar ofta formen av en massiv orch, en bra bit över åtta fot, och är den mest aktiva av Ärkeänglarna. Han sägs ständigt vara på jakt efter fallna änglar och Ordningens fiender, och de kontrakt han personligen tar handlar om att komma över mäktigare och mäktigare artefakter. Hans änglar är några av de mest skickliga smeder som finns, men deras huvudsakliga talang står givetvis att finna på slagfältet. Hans symbol är ett timglas med blod istället för sand.

 

Vägvisarens här är den minsta, och den tjänas av seraferna. Det ryktas att den sedan länge förlorat förmågan att ta en dödlig form, medan andra menar att den helt enkelt inte längre behöver det. Oavsett vad visar den sig numera som ett ljus med en mörk klädnad omsvept runt sig. Dess änglar har inga raspreferenser, men däremot visar de sig antingen som mycket gamla eller mycket unga, och de är även de mycket listiga. De brukar komma med ett gott råd, lite information eller ett föremål som hjälper en person i nöd för att sedan avkräva personen på en gentjänst när han eller hon har njutit frukten av serafens ’goda vilja’. Vägvisarens symbol är ett timglas omgivet av en aura av ljus.

 

Den siste Ärkeängeln, den Vårdande, är ett närande väsen. Flera kulter har sprungit upp runt honom, och hans änglar, malacherna, utnyttjar detta faktum om de inte fått i uppdrag att tjäna en gudom. Den Vårdande och hans änglar kan förvisso läka de mest livshotande skador och befria en från den mest smittsamma pest, men precis som seraferna försöker de även nära samhällen. Där seraferna dock bryr sig om vissa individer som kan uträtta stordåd försöker malacherna att bygga upp hela världen, då de är övertygade om att en lycklig, stark och nöjd människa inte kan frestas av Kaos. Det sagt, deras hjälp kan ibland synas mycket grym, och de som anses som ’störande moment’ i det samhälle de valt att hjälpa måste anpassa sig… eller dö. Den Vårdandes symbol är tre stycken, med det största i förgrunden.

 

Änglar som står utanför denna ordning kallas fallna. Änglar kan falla av flertalet olika anledningar, men de vanligaste är paradox och kärlek. Paradox uppstår när änglar helt enkelt inte kan förlika sina order med sina väsen – till exempel om de svär sig åt någon som tvingar dem att utföra Kaos värv eller uppdraget kräver att de skadar en annan ängel. Fallna änglar av den här sorten tappar alla sorters band till Ordning och tenderar att bli helt och hållet misantropiskt psykotiska. Planer på att förinta världen är vanligt förekommande. De som faller av kärlek hittar ett väsen som de älskar så mycket att de sätter det före Ordningen. Dessa tappar också kontakten med Ordningen, men känner samma skyddsplikt som de en gång kände inför Ordningen gentemot det de älskar, vilket gör dem något mer resonabla. Om en härängel stöter på en fallen har de stående order att avrätta avfällingen så att den kan komma tillbaka till gemenskapen.

 

Denna skrift har bara börjat att skrapa på ytan av vad änglar är och gör, men den ger en bra inledande bild. De är kraftfulla, vackra väsen som skall högaktas, men alla som vill sluta avtal med dem måste minnas att de är nästintill allvetande, och detta ger dem ett väldigt omänskligt perspektiv på världen. Vis är den som söker annan hjälp först, och den som försöker lura dem, kommer aldrig sova lugnt igen. Någonsin.

De oundvikliga lagarna
1: Gudomligheten är helig, den skall ej eftersträvas.

2: Existensens olika plan är separerade, dessa gränser skall ej överträdas.

3: Allting har sin tid och allting dör.

4: Världsliga lagar skall efterlevas.

5: Kontrakt skall följas.

0:e Lagen. De oundvikliga lagar är eviga och oföränderliga.

De kommer också i den prioriteringen, så man kan bryta en lägre lag för att förhindra en viktigare.
T.ex bryta en mänsklig lag för att förhindra en demon att manifestera sig här. Iom 2:a lagen står över 4:e.

One thought on “Änglar – Angelogi

  • March 24, 2013 at 16:43
    Permalink

    Nån mer som ska spela ängel? Planerar då att tillhöra Vindfurstinnans här.

Comments are closed.